Död mans kista

Såå känns det just nu. Idrott i morse; beeptest och styrketest. Skönt. Gick dock inte så bra på beepen men bättre än sist. Och nu har jag och Ailo hämtat både hö och halm så kroppen lär ju värka som bara den imorgon. Hehe. Men jag känner mig ju duktig så det är det värt plus att hästarna blir nöjda och glada! Har dessutom kört med släpvagn idag, och backat in den på parkeringen, mitt emellan en bil och en husvagn, i MÖRKRET. Känner mig grym. Jag har faktiskt inte kört med släp i princip alls och ännu mindre backat med det, så creds till mig!

Nu ska jag gå och trilla ner i min varma, sköna säng med min vackra hund och dö. Kanske drömma lite om läckerbiten Jack Sparrow. What a man!

This is my macdreamy. Undra om jag ska kika igenom filmerna i helgen? Blev lite smått sugen på det. Och något jag ska göra i helgen är att RIDA och JOBBA med Dóttla. Kärlek.

God natt!

Slö

Känner mig  trött och slö. Hungrig trots en jättelunch. Skolans mat suger! Trots mycket sallad och en fet portion så är jag hungrig nu, ynka 3 timmar efter lunch. Aja, ska se om jag kan hämta lite halm idag, förhoppningsvis, dock blir det inte så mycket hästpyssel i så fall. Det känns som om jag inte gjort något alls med Dóttla den senaste tiden, vilket är otroligt tråkigt då jag mår så mycket bättre när jag umgås med henne. Fina häst.

Men som tur är så slutar jag snart och kan åka hem och fika, ta min underbara hund på en prommis och sedan åka till Marieby och foderbuan i Solberg. Yepp. Thats my plan. Ailo ska såklart få följa med då jag vill "träna" så mycket som möjligt med henne, att hon får följa med på det som går men att hon ska sköta sig då, och att vara hemma i hundgården när jag är på skolan/jobbet.

Det är otroligt fint väder och jag önskar att jag kunde sticka ut och rida just i detta nu men life has other plans for me.

Puss på er!

God morgon allihopa

Sitter här hemma och ska skriva lite saker som jag har kvar att göra innan jag åker på min första lektion som börjar klockan tio. Yes.

great day

Skön jobbdag! Härliga kunder, glatt humör. Dock glömde jag min bror i brunflo och körde fast när jag skulle vända och hämta honom. Hehe, men det gick bra det också! ;)
Nu blir det natter med bästa hunden!

Puss

Myspys

Det är så mysigt att ha en gosig hund i sängen, speciellt en som gärna ligger och drar sig och som inte måste kliva upp på en gång. Fast nu i morse var jag kissnödig så det kändes otroligt omysigt att tvinga mig upp och in på badrummet. Ailo låg kvar i sängen och var allmänt söt bara. Eftersom jag var uppe och gick så var jag ju tvungen att springa ut och ge hästarna hö också så min lilla tjej fick allt masa sig upp och följa med ut.

Jag är typ kär i min hund. Vi passar så bra tillsammans, hon är så lätt och okomplicerad. Fina älskade lilla vovve!

Gosh

Jobbade över en halvtimme på jobbet då det var ganska mycket folk där idag. Kände egentligen mest för att sparka in en vägg eller något men jag höll de idéerna på avstånd. Det var bara att bita ihop och jobba på och tänka positivt. Morgonen var i alla fall skön på jobbet, men ja, sen när allt folk kom blev det stressigt men jag överlevde. Hämtade upp Viktor och Jonatan från badhusparken, åkte och handlade och kunde sedan åka hem. Skönt. Men väl hemma var det bara att dra på sig stallkläderna och gå ut för att välkomna Angie.

Så nu har hästarna nyputsade hovar och Wojje har blivit motionerad då Linnea var här och red idag.

Jag har aldrig varit med om att en häst tyckt att verkning varit skönt, men när Angie fixade Wojje så kom en mysmule fram på honom och han visade hur skönt han tyckte att det var att få hovarna verkade. Konstigt men ganska coolt ändå. Ni vet, en sådan där snabel kom fram. Hehe! Skönhästen.

Jag verkligen fasar för att byta hovslagare ( vilket jag nog måste göra när jag flyttar i sommar, även om Angie lovat att visa mig hur jag ska göra själv och att hon ska se om hon kan komma och hälsa på något). Angie är så grymt otroligt  BRA och hästarna fungerar så bra med henne och resultaten på hovarna är enastående. Det är galet. Men oj vad mina hästar trivs med Angela. Dóttla har varit a pain in the ass att verka men nu står hon lugnt och stilla medan Angie fixar och donar. Förr kunde det ta tre timmar att verka henne och då stegrade hon, la sig ner, hoppade osv! Nu går det på en timme utan minsta lilla tjaffs, så otroligt skönt. Visst jag har själv jobbat mycket med henne och hur hon ska bete sig men om jag har otur och anlitar en dålig hovslagare så kommer Dóttla börja tjorva på en gång igen, så väl känner jag min häst att jag vet att det är så. Så har ni problem med hovarna så anlita Hovakuten.se , hon är en barfotaverkare men om hästen har problem med hovarna så förklarar hon problemet och fixar det. Rehabilitering kallas det visst, hovvård på rätt sätt!

Tack för ett fint stall och välskötta hästar, Linnea, blev jätteglad när jag kom ut och såg hur fint det var! :D

jobb 10.00-15.00

Ja som ni ser är det jobb mellan tio och tre och sedan åker jag hem med bror min. Eller ja, hann jobbar till fyra så jag skjutsar hem oss. Hehe. Känns lite bättre idag, så jag hoppas att det blir en bättre jobbdag än igår. Imorgon börjar jag vid 15.00 och jobbar själv hela passet. Slutar vid halvsju-sju. Hoppas finvädret håller i sig så jag kan sticka ut och roa mig innan jobbet imorgon! Skulle vara skönt med en långprommis på isen, en ridtur och kanske grillning?

Ja, vi får se vad morgondagen bjuder på, kvällen ikväll bjuder i vilket fall på hovslageri med Angie då hon kommer och fixar hästarnas hovar.

Ha en bra dag alla vackra människor där ute! :)

JOBB

Jobbade mellan 15.00 och 19.30. Inte så långt pass men fan vad jobbigt det var. Det var bara jobbigt, segt och jag var allmänt trög, borta liksom. Hoppas det blir bättre imorgon! Hoppas jag är bättre imorgon. Aja, nu ska jag gosa ner mig i sängen och sova med världens mysigaste och bästa valp!

God natt på er!

osmidigt

Tog ut Ailo, D och W på en promenad. Wojje och Ailo fick springa lösa. Dóttla var inte så nöjd med det, drog iväg och så var både D och W på språng. Yes. Hittade Dóttlas grejer efter vägen och så fick jag och valpis spåra hästar, dvs följa hovspåren i snön. De sprang hem, och mina snälla grannar tog in dem i stallet så där stod de lugna och knaprade på hö. Självmotionerade och nöjda hästar. Yepp. 

Nu har jag i alla fall duschat både mig själv och Ailo, vilket gick super. Igår sprang Fanta bort och var borta i 3½ timme, när hon kom tillbaka var hon skitig till tusen så det blev en dusch för henne, sedan passade jag på att klippa alla tre hundarnas klor och så testade jag att ta in Ailo  duschen och spola lite vatten på henne vilket gick superbra. Hon visade ingen rädsla eller något utan var alldeles kolugn så därför vågade jag duscha hela henne idag. Blir väl Moas tur någon dag också. Hehe, hundsalongen på Börön? 

Aja, nu ligger vi rena och fina i sängen! 

What to do?

Jag har inte en aning om vad jag vill göra just nu. Vad ska jag göra av dagen innan jag börjar jobba? Jag känner mig bara likgiltig. Jag tror jag ska försöka mig på att umgås med Dóttla och Wojje en stund. Om min likgiltighet bara kan försvinna och viljan komma fram. Det känns bara så trögt. Som om allt bara är så onödigt. Chaos.

Aja, ska masa mig ut i stallet nu och se om jag kan göra något. Här inne finns det massor att göra. Att städa. Men jag orkar inte göra det just nu.

Hoppas er fredag är lite bättre...! :)

Trötter

Nu ska jag försöka få Ailo att lugna sig och somna så att jag också kan sova. Fishunden, det luktar ljuvligt just nu.

God natt!

Back to life

Igår åkte jag hem en snabbis innan skolan kallade. Åkte på skolan, träffade folk, mådde kasst, mådde bättre, följde med Linn hem och fixade till mig. Åt middag med klassen och drack lite lagomt mycket, hade supertrevligt, drog på Olearys, dog lite i kön, kom in och hade svinigt roligt. Sov hos Lina.

Idag klev jag och Lina upp runt 11.10, åt pannkaka på skolan, köpte en varsin cheeseburgare på donken, åkte buss till Noliamässan, fick inspiration, åkte tillbaka till skolan, åkte hem. Gett hästarna hö, mockat och satt igång riktigt bra värme i vattenrummet då det frusit lite i slangar och hinkar. Kommit in, läst bloggar och kikat på bilder på bdb och ligger nu typ död i sängen med min underbara vovve.

Jag hade sjukt roligt igår även om både jag och Lina blev överfallen av en rökamskin på Larrys och jag fick en hocky/armbågstackling i sidan så att jag tappade andan, ett tjuvnyp av  okänd person i rumpan och en besvikelse över att den snygga bartendern hade flickvän och hund. LoL. Hehe. Men roligt var det! Och trevligt värre, dock lite för mycket folk och dåligt planerat på Larrys. Sucks att behöva betala mycket pengar för att trängas med svettiga personer som bara ska buffla sig fram. Hehe.

Men nu är det back to my regular life som gäller. Mitt vanliga Bella-liv där hundar och hästar är nummer ett. Alltid när jag varit borta några dagar, eller varit ut och sovit borta, så känns det som om det gått flera år sedan jag var hem och träffade mina underbara djur. Trots  att det bara kan handla om att jag varit borta ett dygn. Jättekonstigt! Jag gillar att festa, jag gillar att hälsa på folk, vara borta någon dag, men inget är som hemma. Borta bra men hemma bäst heter det ju, och det stämmer så väl in på mig. Känns dock lite jobbigt att jag måste börja på att skapa mig ett nytt Hemma, ett eget Hemma snart. Scary shit. Det är läskigt att bli vuxen, att bredda sin vingar och börja stå på egna ben. Men men, det löser sig, livet är som det är och det är bara att vara glad över det!

Puss och hej!

Härlig dag

Det har varit kallt här idag. Varmt i solen men kallt i skuggan och i allmänhet på grund utav vinden. Men vid 12-13-tiden tog jag med Ailo ut och träffade Carro, Josefin och Mackan, och Nijak såklart. Vi vandrade ner till konsum, och Ailo fick ha sitt täcke på. Ailo och Nijak fick sitta utanför och vänta, BRA TRÄNING FÖR MIN VOVVE.

Handlade lite grejer, tog med alltihop och allihop hem till Carro där vi skar grönsaker, halloumiost och bytte lite koppel till Nijak innan vi stack ut i kylan och grillade. Självklart kissade min hund på filten. Hehe. Men hon är ju lite så, vill gärna ha det varmt om tassarna och rumpan när hon ska uträtta sina ärenden. Fast hon hade både kissat och bajsat en liten stund innan så jag funderar på om hon börjar komma upp och bli könsmogen nu. Då väntas väl trotsåldern snart? Haha

Nijak 11 månader, ännu större nu och växer fortfarande! 

Min fina tjej!

Aja, vi hade det jättemysigt och vi kunde faktiskt vända på filten (som var ett gammalt täcke) så att vi kunde använda det i alla fall.Skönt. Min lilla vovve var i alla fall riktigt duktig och fick vara lös en stund på slutet. Men hon blev lite kall så när jag ätit upp mina hamburgare och min ost så fick vi packa ihop och bege oss hem, sedan dess har min hund varit lite trött. Mycket att titta på och tänka på idag. Dessutom var inte Moa och Fanta med så hon fick vara lite ensam med alla nya intryck, och hon sköter sig mycket bättre och är mycket lugnare när Moa inte är med. Åååååh vad det stör mig.

Under hela dagen har jag nog varit ute med hundarna runt 7 gånger allt som allt, men det blir ju så när man har valp. Och i och med att jag tycker så "synd" om Moa och Fanta, att de ska behöva sitta inne och inte får springa lösa här, så har jag tagit med dem ut alla gånger förutom på turen med Carro och co då. Så under tiden här i Åre har jag inte åkt skidor men faan vad jag promenerat med hundar. Hehe. Dock var två av dagens sju gånger bara en pinkis på gårdsplanen. Men annars har mina dagar varit liksom denna, full med hundar och promenader.

Dogwalker...

Nu i kväll har jag och pappa bjudit Carro, Johan och Josefin på en snuskigt god middag! Och nu väntar nog sängen för min del så vi ska upp tidigt imorgon och köra hem.

Puss på er allihopa!

Hundliv

Det är ganska intressant att promenera med tre hundar, när de drar åt olika håll. Eller när alla tre drar åt samma för den delen också.... Hehe

Titta vem som kommit tillbaka till sängen!
Bilden är tagen någon dag innan jag åkte hit till Åre! :)

Jag vill ha till min pålle och min hund

Ailos träning

Ailo kan hittills sitt, ligg, inkallning och hoppa upp. Ligg är det hon kan "sämst", men det är på grund utav kylan och snön ute. Ligg inne fungerar jättebra men att lägga sig ute går hon inte med på, vilket jag förstår. Blir ju kallt om magen!

Jag planerar inte mina pass utan känner jag att det är rätt för lite träning så blir det så just då. Visserligen är hela livet en hunds träning, men ni förstår vad jag menar va? Vilket har lett till att hon tycker att det är kul och lär sig snabbt. Vad ska jag göra för att få mattes uppmärksamhet eller få godis? Hon är en otroligt stor mammagris så hon älskar när hon får uppmärksamhet av mig. Dessutom håller hon koll på var jag är. Men hon är också en väldigt social hund som älskar andra människor också, vilket gör att hon bli glad bara hon får uppmärksamhet. Även om mammas är den bästa.

Som det är nu så fungerar inkallningarna super! Dock oroar jag mig lite inför våren, då snön smälter bort. Som det är nu har hon väldigt korta ben och det ligger nästan 1 meter snö utomhus, hon håller sig alltså till de plogade delarna. Hon kan såklart klättra lite på snön och dra någon lov runt på oplogade delar också, men för hennes del är det lättare att hålla sig till de plogade vägarna. Så när snön smälter och nya dofter kommer fram, kommer hon lyssna lika bra då på inkallning?

Grejen är väl den att jag måste ha henne lös, låta henne få fortsätta vara lös på promenader (hemma alltså) för att hon ska ha lättare att  förstå att det är bättre att hålla koll på matte och komma på inkallningar för att få belöning. Uppmärksamhet, lek och godis.

Jag vill börja klickerträna henne och jag har köpt en klicker. Men trots att det ska vara enkelt (och det är nog snuskigt enkelt) så får jag inte till grejen. Jag glömmer klickern, jag glömmer bort att använda den när den är med och när jag använder den blir det som ett stressmoment för mig så nu skiter jag i den. Den känns bara så klumpig för mig (jag är för klumpig för den). I och med att jag är fullkomligt nybörjare på klicker så blir det nog lätt så. Jag känner att den bara stör mig under våra träningar. Jag försöker köra på positiv förstärkning i alla fall, även om jag kör lite med negativ förstärkning också. Tex, får hon inte hoppa efter och tugga efter mina vantar, då får hon ett nej, ett skarpare nej och slutligen brottar jag ner henne på marken en sväng (händer väldigt sällan!). Något jag bör nämna då är att jag är van vid lite olika hundpersonligheter. Fanta är en väldigt känslomässigt "instabil hund", hon blir lätt osäker, ogillar andra hundar, tycker bråk är jätteläskigt, kort sagt, hon stressar upp sig och blir skakig. Moa är tvärtom, hon behöver en tillsägelse dagligen, henne kan man skälla ut utan att hon bryr sig. Hon skärper sig men är fortfarande lika glad, stressar inte utan busar på precis som vanligt. Hon behöver ett nej, hon behöver påminnas vart gränserna går, Fanta måste man uppmuntra, stärka och verkligen pusha.

Ailo är som Moa, hon ser upp till Moa, gör som Moa (inte det bästa i alla lägen!). Hon skärper till sig om jag blir "arg" en gång. Förstår att så får man inte göra. Hon är fortfarande glad efteråt, tar det inte "personlligt" så att säga. Men är hon lugn när vi är ute, hoppar inte och bara är glad så berömmer jag det. Jag vill ha en lugn hund som kan ta ett nej, förstår ett nej, men som också förstår att matte inte blir arg förrän hon går över gränsen och att sköter man sig får man belöning. Så jag kör mest med positiv förstärkning, men med lite negativ.

Hon blir ju väldigt glad om man varit borta en stund och kommer in, eller om någon kommer och hälsar på. Hon får inte hoppa men för att lära in detta så har jag börjat med att hon inte får någon uppmärksamhet förrän hon sätter sig och är lugn. Nu förstår hon detta och det går snabbt att få en sittande lugn valp som väntar på belöning (uppmärksamheten). Nu när hon hoppar mot folk så kan man antingen säga nej (vilket betyder att hon inte får) eller sitt, för att hon ska förstå att; just det, jag ska sitta och ta det lugnt nu.

Nej ska inte vara negativt, en negativ upplevelse, ett nej ska betyda att hon inte får, men att hon får belöning om hon avslutar det hon inte får. Ett nej är alltså ett sluta. Ett nej vid hopp + bitning eller bitning  på farliga saker osv förstärks med negativ förstärkning plus en positiv förstärkning när hon beter sig bra igen, men ett nej när hon är glad och hoppar av upphetsning förstärks med belöning när hon avslutar sitt beteende. Jag vet inte om ni förstår vad jag skrivit men detta är så jag tränar lite just nu, och hon fungerar jättebra på detta. Hon är otroligt snabblärd och förstår för det mesta vad saker och ting betyder, och vad jag menar. Min fina tjej!

Nu har ni fått lite uppdatering på hur Ailos träning ser ut, vad hon kan och hur hon är. Jag är så glad att jag har världens bästa flock. Min flock. Jag har en underbar häst, en supergo valp och världens gosigaste katt! Plus alla de andra djuren på gården, men de ägs ju inte utav mig. Dessa tre djur är MINA egna, och de är helt enkelt mitt liv. Det bästa av mitt liv.

Kärlek

När jag köpte Ailo hade jag förväntningar på sjukt mycket jobb. Jag var inställd på det, helt hundra på att det skulle vara riktigt slitigt av och till redan från början. Jag vet att det kommer mer jobb, men jag hade förväntat mig så otroligt mycket mer redan nu. Redan när jag tog hem henne. Hon har gjort det så enkelt för mig, varit så enkel. Jag känner inte att det är slitigt, eller jobbigt på något sätt. Visst, det är inte världens roligaste att kliva upp 03.00 och rasta henne ibland, men det är ingenting mot vad jag hade en bild av. Det gör jag med glädje rent ut sagt. Min fina tjej. Hon är kanske inte hundra rumsren ännu, men under dagarna här i Åre har det inte skett en endaste olycka inomhus. Så jag tror att det är på g, snart är hon helt rumsren. Men det har inte heller varit något problem, det är lätt att bara ta en bajspåse och plocka upp och bara ta fram moppen och svabba lite. Det sker ju inte så ofta.

Och möten med andra hundar; gosh, hon är ju en liten pärla. Skäller mycket från början om jag ska gå med någon annan och ha koppel på och hon inte får hälsa, (har ju bara gått så med Carro och Nijak än så länge på det sättet, alltså en promenadkompis hon inte fått hälsa på alls utan som ska gå med på promenaden) men är hon lös och får springa fram och hälsa och leka så är det ganska tyst och det går snabbt så plötsligt är det en ny hundkompis, och går vi förbi hundar på stan kan det komma något skall och lite drag i kopplet men inte mer än så, oftast bara drar hon lite mot den andra hunden och struntar sedan i den. Så otroligt lätt och okomplicerad hund. Så fin tjej. Dock är hon liten, jag trodde hon skulle bli lite större, vara lite större redan nu. Men det gör mig ingenting. Hon är perfekt som hon är. Hon har näst intill fri tillgång på mat, oftast har hon mat i skålen 20 timmar av 24. Hon växer ju så hon måste få äta lite som hon vill, när hon vuxit klart kommer hon nog få mat två gånger om dagen eller något sådant, men det får vi ju se, alla hundmänniskor tipsar ju och gör olika. Man vet ju aldrig vad framtiden bär med sig!

Men hittills har min Ailo bara varit rena drömvovven för mig. Älskade lilla vovve, du tog  mitt hjärta med storm och det känns så fruktansvärt rätt att du är min.

Hehe, vilken rappakalja av förklaringar och kärleksord, men ja. Det blir så ibland.

Carros vovve

Detta är alltså Nijak, Carros "lilla" vovve som fortfarande växer. Hehe, mindre björn?

- hoppas det var ok att jag snodde bilden :)

Ailo når typ upp till hans knän... x)

...men så är hon en liten hund också....

voff voff

Tog en härlig tur med Fanta och Ailo tillsammans med Carro och hennes hund Nijak. Han är en stor hund, av rasen akita. En liten björn så att säga, hehe. Men hundarns skötte sig super, Moa fick inte följa med då hon skällde så på Nijak och stressade Ailo. Men förutom det så gick det superbra. Jag älskar min hund, hon är helt perfekt.

Min fina Ailo

Min fina tjej, med den största personligheten. 

Underbara lilla Ailo!

Upp och ner

Allt är upp och ner. Tur att jag har så otroligt fina och fantastiska djur, annars skulle jag nog inte klara mig igenom detta. Mår bajs.

Ursäkta för odrbajs och att ni inte förstår men de som vet; vet, och resten får gå i ovissheten ett tag till. Jag mår bajs, men jag känner inte för att prata just nu. Jag vill bara att allt ska redas upp och mitt liv bli mindre kaos. Men det är skönt att kunna skriva av sig här. Att bara kunna ventilera sig, även om ni läsare inte förstår. Jag håller inte på att gå under, men just nu är allt bara virrigt och jobbigt.

Jag hoppas att era liv inte är lika upp och ner vända som mitt är just nu.
Puss på er!

not according to the plan

Blir en liten minisemester för min del pga personliga saker som jag inte kommer att dra upp här just nu. Åker till pappa på Åre Bed and Breakfast, stannar där någon dag och myser. Ailo och settrarna kommer också att vara med där. Tagit ledigt från skolan en sväng men ska självklart plugga också. Men blir alltså inte hemma på någon dag, så uppdateringen om pållarna kommer stå still. Mamma tar hand om dem åt mig, så nu vet ni! :)

Nu blir det lite städning och stallfix innan jag tar bilen och brummar iväg.
Puss och hej, leverpastej!

Shoot me

Märkte precis att en hel mapp med 2010:s alla bilder har försvunnit från min dator. Ingen fil hittas av de jag söker på som jag vet ska finnas i den mappen. Sucks to be me. Jag som tänkte sätta mig och fixa en ny header av lite gamla bilder. Sucks. Inga julbilder som Lina fotade finns kvar, inga gamla bilder sen förra årets fototagning finns kvar heller.

Min fina lilla flock!

Jag beslutade mig för att ta ut hästarna och Ailo på en promenad, med lite mera jobb för Dóttlas del. Tog på henne det vanliga tränset med mitt tredelade bett, öppnade grinden och ledde ut henne med Wojje traskandes efter. Wojje fick ju gå alldeles lös, vilket jag tror han uppskattade.

I och med att det gick så bra igår när jag jobbade lite från marken så tänkte jag fortsätta lite med det idag. Så öppnor blev det. Jobbigt men kul tyckte Dóttla. Att ställa sig i kroppen och bära på inner bakben i ett långsamt tempo är lite klurigt när man hellre skjuter ut bogen och traskar på i livlig fart, hehe. Något som var underligt idag var att vänster var mycket bättre än högersidan. På höger blev det mer tjorv; hon drog i bettet och tryckte ut bogen, spände till halsen och försökte slippa att arbeta, men efter en stund släppte det och hon började jobba på riktigt fint. Så fort hon förstod vad hon skulle göra och hur så gick det galant. Lite protester då och då men med mycket vila och bara några stegs arbete så blev det mindre och mindre tjorv och mer och mer avspänd men arbetande häst. Skönt.

Jag kan ju inte jobba med Dóttla och samtidigt filma, men promenera och filma kan jag! Så här är lite småfilmer då vi var på väg hem och jag släppte in hästarna i hagen. Men jag har en otroligt mysig liten flock. En valp, en islänning, en arab och jag. Mystur i finvädret!

Life as it is

Har pratat i telefonen hela dagen, ungefär. Ibland är behovet av att prata väldigt stort även här ute i Börön, men det ser ut som om jag har jobb helgerna under vecka 10, 12, 14 och ev. 16. Min kompis Elin fick nämligen jobb idag, fast jobb i Vemdalen, så hon flyttar lite abrupt imorgon. Vilket gör att jag måste ta hennes plats i Vinterparken. Ja, jag säger ju inte nej till 100 kr timmen för att sitta i bodarna och sälja mat. Gött. Så ett tag framöver kommer mitt liv att vara ännu mera intensivt med jobb, men så otroligt skönt med lite pengar som rullar in! Det blir ca 1200 kr efter varje jobbad helg, plus att jag samtidigt jobbar normalt på Sibylla. Så cash får jag in nu. SKÖNT! :) Men som sagt, nu måste jag prioritera saker och planera min tid! Jag måste strukturera upp och verkligen välja bort datorn, plugga, jobba, fixa hästarna och ta hand om Ailo måste få ta sin tid. Yepp. Men om det rullar på fint kan jag nog köpa min fina fantastiska klänning och gå på balen, jag ska dock inte ropa hej förrän jag har tagit mig över bron....

Nyss hemkommen

Kom nyss hem från Elin. Igår var en rolig kväll! Åkte in till min vän Maria och där vi tog det lite lugnt en stund. Fick lite mat i magen och pratade strunt, sedan bar det av hem till Hans och hans killkompisar. En soft förfest med lagomt mycket eller lite folk (beror på hur man ser det, vi var inte så jättemånga). Elin, Madde och Malin kom också dit och trivseln var väldigt god. Där efter drog vi till Olearys där det var drag på dansgolvet, och såklart träffade jag gott folk lite överallt där inne! Härligt. Natten spenderades hos Elin och nu har jag alltså kommit hem. Tur att mamma var hemma och höll ställningarna...

Tydligen hade Dóttla lyckats få upp grinden och rymt. Jag tror Wojje var kvar i hagen (är dock inte säker då mamma inte nämnde honom) men Dóttla hade i alla fall kommit galopperandes uppifrån Kristofferssons hus och hade alltså varit ute på äventyr bara för att jag inte var hemma. Hmm host. Haha. Men hon hade i alla fall sett väldigt glad ut över att mamma kom hem och det var ju så kallt ute då så mamma släppte in hästarna, gav dem lite extra hö och lät dem stå inne under natten. Hon är ganska speciell min lilla häst.

 När jag kom hem hade Ailo bajsat inne, i ren protest tror jag. Det är nämligen -25 grader här, svinigt kallt, och hon valde att bajsa inne trots att mamma var ut flera gånger med henne. Både i natt och i morse. Hehe, bekväm hund? Dessutom är hon ju en liten mammagris och jag var ju borta.

Det är för kallt för att Ailo ska tycka att det är okej för att ta tiden och sitta och bajsa ute, man blir ju lite kall om tassarna. Hehe. Bus hunden. Det är det som är negativt med att ha valp på vintern, när det är kallt väljer de att uträtta sina ärenden inne oavsett hur ofta man är ute, om man har otur. Även om Ailo gör det ute för det mesta i alla fall så händer det oftare när det är så här kallt ute, att hon håller sig och "råkar"  göra det inne. Skrothunden, men jag älskar henne i alla fall. Hela min familj är kär i henne! Hon är så go, min lilla valpis! Och vad gör väl lite extra städning när man har en så fin liten hundvalp med stora runda ögon och en pussande tunga?

Dotten

Efter att ha jobbat med Wojje så tog jag ut min donna på en uteritt i det fina vädret. Ridturen var ju inte lika fin som vädret men det var ändå en bra ridtur för mig som ryttare. Dóttla var superpigg och ville inte lyssna för fem öre. Gasen i botten och bara köra på i hennes tempo i hennes värld, eller vända och gå hemåt. Det var så hon ville ha det. Inte det bästa humöret jag kunde tänka mig på min häst alltså. Men jag kämpade på, red för allt vad jag var värd, typ. Allt för att få kontakt och för att få ner stressnivån i min pålle. I princip ingenting fungerade. Voltade, stannade, körde "snurrstopp" (dvs att jag tar bara i ena tygeln, hon vänder in huvudet och stannar/ står still), försökte jobba öppnor, men hon vek bara halsen och körde någon blandad gångart. Jag vägrade ge mig. Jag skulle rida min häst, och efter många om och men, många svordomar och lika många "nej våga inte bli irriterad på hästen, det är inte hennes fel utan rid, bara rid, kämpa på, lugna din energi Bella!" så lyckades jag få något som kan kallas ett okej genombrott en sådan här dag. I ca mitten på "galoppbacken" så började jag nå igenom och efter en liten bit lät jag henne trava för att jag fått kontakt. Jag kunde till och med börja ta lite i tyglarna utan att hon spände till. Yes. Hon spände till en gång under traven och tog galopp, men fick henne att bryta av till trav och bara vara mysig igen. Skrittade förbi Kristofferssons hus och nerför backen mot vårat hus. Hoppade av där och jobbade lite öppna från marken, vilket gick super i höger. Då var hon helt plötsligt superfin och verkligen försökte jobba rätt, göra det jag bad om. Bytte till vänster och där var det genast problem.
- Hur ska jag gå matte? På en volt?
(Jobbade henne med en böjning fast på rakt spår, alltså bara rakt efter vägen)

Men efter en stund började hon förstå och försöka, mot slutet gick hon nästan lika bra som i höger. Det släppte lite och hon frustade nöjt. Duktiga lilla hästen! Jag blir så stolt över min lilla arbetsnarkoman. Hon älskar att jobba och att göra rätt. Men hon behöver röra sig, jobbas med och pysslas om för att må bra. Annars lagrar hon energin i kroppen och den kommer ut som stressenergi.

Glad vovve som hälsade mig och Dóttla välkomna hem. 

Gick ju en promenad med hundarna innan jag tog ut hästarna. Tvingade med Cornelis ut också. Hehe, snäll storasyster! Under tiden jag jobbade med hästarna fick Ailo sitta i hundburen inne och på bilden har jag precis släppt ut henne. 

Pussen

Sagoprinsen

Hehe kassa mobilbilder, plus att linsen hade immat igen.

Tog ner sagoprinsen till ridplan för att jobba lite med honom. Tror ni jag blev paff eller när han börjar trava runt mig och köra cirkling-game av sig själv. Sötnöten. Stannade och vände upp bra men ville först bara trava i ena varvet. Efter några försök fick jag honom dock att trava lite i båda varven. Han ville inte galoppera eller skritta, bara trava. Knashästen. Haha. Han fick göra lite som han ville då jag inte kört så mycket NH med honom alls. Therese har kört jättemycket NH med honom så han är grymt duktig och jättesnabb på att reagera, bara man tränar med honom. Eftersom jag inte tränat så mycket alls med honom och han nu bjöd upp till det själv så höll jag det på den nivån. Han fick göra lite som han ville. Efter en stund satt jag upp och började jobba med att länga ut kroppen. Voltarbete med öppnor och lite sidförande skänkelarbete. Gick fin fint och på slutet travade jag honom något varv på volten åt i både höger och vänster innan jag avslutade. Jag höll väl på i ca 40-45 minuter med honom och han var riktigt fin. Lite stel är gubben allt men det får man ju vara när man är 19 år och nyss igångsatt.

Något som inte syns så bra men som märks på honom är att magen har börjat smalna av, och ryggmusklerna börjat komma upp. I november - december såg han hemsk ut. Klotrund mage och inga ryggmuskler. Det var typ "hål" vid manken. Det berodde ju på att han var dålig en längre period då. Men nu börjar han bli finare igen. Det är mycket jobb kvar, väldigt mycket jobb kvar om man vill ha honom riktigt fin i kroppen. Men han är bra mycket finare nu än då i alla fall! :)