Igår tog vi med oss hundarna och for ut och fiskade i Lundkälen. Johan gjorde i ordning sitt spö och började kasta och jag busade med Ailo, kastade pinnar i vattnet så hon fick hoppa i och simma, en riktigt härlig kväll i solens sköna strålar. Jag hade med mig tidningen Islandshästen nr 4 2015 och satte mig på bryggan och läste efter en stund. Njöt av kvällens fina känsla!
Det var artikeln Tävlingsvett- och etikett, på sociala medier och irl... som fick mina tankar att börja spinna. Domaren och ryttaren Anne Fornstedt var det som tog upp problematiken omkring låga poäng och missnöjda ryttare. Att många domare får elaka mail, pm eller skrivs om på nätet för att de gett "dåliga poäng" eller att bedömningen överlag (tillsammans med de andra domarna) varit ojämn. Och än en gång hajar jag till, blir förskräckt och känner mig irriterad på hur vårt samhälle ser ut idag!
Nu har inte jag så mycket att jämföra med och ingen av mina två hästar är på så hög nivå än så länge. Men något jag själv känner av är hur jag tycker min häst går på banan, går hästen bra? Rider jag bra? Hur är takten och formen på banan? Det är saker jag känner av. Jag är fortfarande för grön för att ens våga mig på att gissa vad min ritt ger för poäng, men jag känner helt klart av hur det går på banan, om jag måste ta mer i hästen, driva mer, slappna av mer, flytta lite och så vidare, jag känner om det går bra eller om det går dåligt och jag vet att det är upptill mig att få till det så bra som möjligt på banan! Hittills har jag faktiskt inte känt behovet alls att fråga varför jag fick den eller den poängen på mina ritter för jag har själv känt hur ritten gått och poängen har speglat det. Ibland har jag till och med tyckt jag fått för snälla (lite högre) poäng i förhållande till min egen ridkänsla på banan. Oavsett vad jag fått för poäng så litar jag på att domaren gör sitt bästa för att döma mig rättvist. Domarna är utbildade och vet vad de ska titta på, men de är också människor och inga maskiner. Det är en bedömningssport och varje individ gör en egen bedömning utifrån sin uppfattning av ritten och utifrån domarhandledningen, så länge vi har mänskliga domare kommer vi ha olika bedömningar av och till, det är den mänskliga faktorn. Så jag funderar mycket på varför så många tävlingsryttare tar sig rätten att kränka domare för låga poäng!? Att fråga om eller ifrågasätta sina poäng är en sak, att dumförklara en helt annan. Jag är jätteglad för de tävlingstillfällen jag varit på och kommer få rida på i framtiden, men utan domare blir det inget! Så vi måste värna om våra domare, se till att de vet hur uppskattade de faktiskt är! De sitter där i flera timmar för vår skull, inte för sin egen! 💕
Så jag vill bara slänga iväg ett stort varmt tack till alla domare som dömt mig och mina hästar, som hjälpt oss att utvecklas och sträva efter nya mål! Ni gör ett bra jobb och förtjänar cred för ert engagemang!
Och jag hoppas alla ryttare tänker sig för innan ni slänger iväg ett mail som faktiskt kan göra skada!
