update today

Jäklar vad jag skrivit idag. Jisses. Känner mig som värsta storbloggaren trots fåtalet läsare! x) Hehe.

Tog ut min lilla pålle efter fikat. Kom på att jag skulle ha med mig mobilen ut också, parkerade D vid en liten hötuss som låg ute efter att jag hämtade och bar in höet igår och gick in. Kom på att mobilen låg i bilen och gick ut igen. Dóttla var taggad så när hon såg att jag vandrade mot henne och bilen så passade hon på att dra iväg på äventyr. Wojje stod inne och gnäggade, det låg hö på marken, vad gör min pålle? Inte bryr hon sig om det, nej. Hon drar ner till Maggan och Lasse och strosar runt där innan jag får tag på en väldigt nöjd tjej. Haha, livet är ett äventyr med min häst! Hade i alla fall jaktkandaret på, men knäppte av tyglarna till att börja med. Körde lite löst arbete, lekte och myste. Underbara häst, jag kände ren lycka när jag var på ridplan med Dóttla. Ren och skär lycka. Värme och glädje, enorm kärlek. Hade ett leende på läpparna under hela passet. Sista kvarten tog jag på tyglarna och jobbade lite öppna. Gick väl sådär, hon förstod mig inte riktigt och jag känner mig kass när jag inte känner mig hundra säker på att jag gör rätt. Avslutade och ledde hem min pärla. Har nu gett dem middags höet och nattat dem. Min vovve var också duktig och var med ute, hittade andra saker att leka med än att vara ivägen och störa matte!

Det blir bra till sommaren för då har jag förmodligen möjlighet att träna lite för en AR-människa.

Just det, det var ljust fram till 18.00 idag typ. Skönt! Våren och ljuset är på g!

varma koppen hallon blåbär

Sitter hemma och dricker varma koppen hallon blåbär. Mums. Som ni precis läste är jag hemma och inte på jobbet. Min arbetskollega Viktor ringde och bad mig ta hans pass på torsdag istället, så vi bytte helt enkelt. Jag var hemma en stund för ca en timme sen också men min lillebror Cornelis missade bussen så jag och Ailo fick åka och hämta honom så nu är jag hemma igen. Till min goa dryck äter jag också Raskers rostbröd med getmese på. MUMSIGT värre. Jag har inte hunnit kika nästan alls på Linnea och Wojje men hon red honom med endast repgrimma och grimskaft idag.. Tuff tjej! Haha! Hon är som jag var när jag var i den åldern, ordädd och med grym balans på hästryggen, lite halvt tokig helt enkelt! Men det är så det ska vara, det är så det är rätt. Man måste våga testa sig fram för att utvecklas tillsammans med sin häst. ;)

Jag tänker ta mig en stund med min egna fina springare när jag fikat klart, har väldigt mycket inspiration just nu. Härligt! Dessutom är det ju ljust ute till ca 5- halv sex så nu jäklar ska jag börja komma igång. Hejja vårkänslor!

Sedan ska jag nog försöka plugga lite. Hehe, inte min starka sida det senaste året.

old ego pic

Puss på er!

VIRRIGT

Livet är lite upp och ner, lite virrigt men ändå ganska stabilt. Jag har lite funderingar och tankar och frågor som inte blir besvarade just nu, för de går inte att svara på just nu helt enkelt. Men samtidigt känns livet inte jättekonstigt, bara lite annorlunda. Det känns läskigt inför förändringen som sker i mitt liv just nu och samtidigt så känns det också läskigt att bli vuxen,  att flytta hemifrån, att oroa sig för pengar, att inte veta hur man ska göra. Oavsett hur förändringen som sker just nu utvecklar sig så flyttar jag i sommar. Den 12 juni. Flyttdatum är satt, dock flyttar jag ju till släktingar men ändock en flytt.

De som känner mig vet vad som har hänt och vad som är på gång. Och jag tror det är okej för er läsare att också veta vad som händer, varför mitt humör går lite upp och ner. Mina föräldrar håller på att skilja sig. Jag mår ganska bra, tycker jag i alla fall, men det är ju aldrig roligt. Många frågor kretsar inom mig men inte på grund utav mina föräldrars beslut i sig, utan på grund utav andra saker. Hur blir det i framtiden till exempel? Men det löser sig, det gör det alltid. På något sätt även om det inte blir som man tänkt sig.

Men nu vet ni. Dóttla, Ailo och Rasmus kommer ju såklart hänga med mig till södra Sverige så det är ju ingenting med djuren :)

Linnea

Idag åker Linnea ut till stallet och pysslar med Wojje, ger hästarna middagshö och ser till att allt ser bra ut. Härligt!


Nu är det lunch för min del, gött!

Dålig morgon

Efter den "oroliga" kvällen/natten så försov jag mig självklart. Kom iväg hemifrån vid 07.55 och började egentligen 8.15. Great. Var dessutom tvungen att tanka vilket tog lite tid men bilen blev glad. När jag äntligen kommer till skolan och har parkerat bilen så ska jag in och växla lite pengar för att kunna betala parkeringsautomaten. Självklart är skolans växlingsmaskin avstängd. Skitsamma tänker jag och vandrar ner till cafeterian för att växla där. Lyan var stängd. Underbart. Dessutom låg väskan kvar i bilen så jag fick gå hela vägen tillbaka för att hämta väskan och strunta i att betala parkeringen. Väl inne i skolan igen känner jag att blåsan är full och jag får gå på toa. Kommer in i klassrummet ca 45 min sen och fattar knappt någonting av genomgången. Yes. Lovely. Aja, hoppas på att resten av dagen går lite bättre. Ska hem till Lina och plugga lite efter skolan och innan jobbet. Soft! Och Linnea fixar pållarna idag. Skönt!

Nej nu ska jag göra lite vettigt och läsa igenom några stenciler vi fick.
Puss och hej!

Crash, bang and a lot of pain

När jag är stressad så drömmer jag mardrömmar och skriker i sömnen, kan också hoppa upp ur sängen och samtidigt skrika osv. Av och till i olika perioder sker detta och det började för ca 3-4 år sedan. Ibland drömmer jag om någon som ska våldta eller mörda mig, men oftast drömmer jag om att något dåligt händer mina djur eller mig som inte sker pga någon annan. Tex. så drömde jag en gång att mina hästar (en stor flock i drömmen) sprang i hagen. Plöstligt var hagen inne, uppe på övervåningen, och hästarna galopperade rakt mot trappan. Jag kastade mig upp ur sängen, slängde på mig tröjan (som jag brukar när jag ska ut och höa hästarna på morgonen) och skrek NEJ NEJ NEJ samtidigt som jag sprang mot trappan. Min bror som skulle på toa hade bara hört en duns, sedan kom jag skrikandes och springandes ut från mitt rum samtidigt som jag frenetiskt drog på mig tröjan. Allt detta i sömnen. Han frågade mig vad fan jag höll på med och jag sa, men hästarna..... innan jag vaknade och insåg att jag drömt. En annan gång drömde jag att jag var inuti en brädhög. Brädorna började rasa runtomkring mig och plötsligt var det stora timmerstockar som höll på att mosa mig. Jag vaknade skrikandes, stående mitt på golvet i mitt rum, med händerna hårt tryckta upp i taket då jag försökte hålla upp timmerstockarna. En annan gång sov jag hos Pauo och drömde att stora garageportar åkte in på hennes rum och började mura in oss, jag hade då virat in mig i täcket och kastat mig upp ur sängen och skrikit NEEEEEEJ! Ännu en annan gång var jag inne på mitt rum som var ett förråd, stora lådor började trilla ner över mig och jag skrek. Saken är ju den att så fort jag öppnar ögonen och vaknar så är jag helt kolugn, jag vet att det är en dröm. Inte verklighet och jag kan somna om hur enkelt som helst.

Men åter till saken. Jag drömde en mardröm i natt och skrek igen. Eller rättare sagt igår kväll vid halv elva. Jag drömde att jag hade stora lådor stående på en byrå/bänk i mitt rum. De började rasa och ramlade ner, rakt över Ailo. Jag hörde hur hon gnällde och jag skrek förtvivlat, kastade mig upp ur sängen för att rädda henne (för jag var "medveten" om att jag låg i sängen i drömmen). Jag vaknade på alla fyra på golvet med mitt skrik ringandes i öronen. Jag hade lyckats skrapa i höften i en kant på någon möbel och knäna är nu färgade i en trevlig blå nyans. Ont gör det.

Jag hoppade upp i sängen igen, till Ailo. Jag var kolugn men min hund var lite skärrad och darrade lite. Jag försökte lugna henne och ganska snabbt slutade hon darra. Dock skulle hon vakta mig. Hon reste ragg, la sig ovan på mig och kikade ut över sängkanten efter lurande hot. Morrade och skällde hotfullt så fort hon hörde minsta lilla ljud från resten av huset eller utifrån, och hoppade ner från sängen otaliga gånger för att jaga iväg osynliga monster från mig. Efter att ha masat mig upp från sängen två gånger för att släppa ut henne, så att hon kunde springa runt på gården och se till att inga monster var på g så fick jag nog. Jag lyfte upp henne och bar in henne till sängen igen och tvingade henne att lägga sig ner och ta det lugnt. Jag pratade med min hund. Haha. Berättade klart och tydligt, vänligt men bestämt, att matte bara haft en dum dröm och att det inte fanns några faror där ute. Efter en liten stund av övertalning kunde både jag och min underbara vovve somna om och sova gott. Dock med härliga blåmärken som skimrar i olika nyanser och gör sig hörda när jag kommer åt dem.

Jag har inte skrikit på nästan ett halvår eller mer så jag trodde att jag slutat med det, men tyvärr. Jag hoppas att min fina tjej inte tar åt sig detta på något dåligt sätt utan att hon kan släppa det på en gång och fortsätta vara min underbart fina och okomplicerade vovve. Men jag tror inte hon bryr sig så mycket just.