Min plan var att hinna med både Helgi och Dottla i morse, innan jobbet. Blev bara Helgi, tyvärr! Men det är ju inte så bara det heller..
Provade något nytt idag, rida på lite hårdare och vara lite tuffare mot Helgi. Det gick inte alls. Tyckte Helgi att det var läskigt och jag satte mer press på honom eller försökte "kräva" att han skulle gå framåt, då tvärnitade han och stegrade sig och stressade upp sig mer. Jag provade detta i början av ridturen men insåg snabbt att det inte var rätt väg att gå. En del hästar behöver någon som säger till att det inte är lönt att fjaska och vara rädd. En som rider på och verkligen sätter press på hästen. Helgi är inte så, han behöver känna att det är okej att vara rädd och få smälta omgivningen i sin takt. Jag sänkte därför min energi, tog upp unghäst-tänket igen och berömde minsta lilla framåt-tänk. Och det gick mycket bättre. Efter en stund klev han på och brydde sig inte om omgivningen och han blev riktigt fin att jobba med. Det är så himla kul att lära känna den här killen och idag hittade jag en "ny knapp" på honom. En aha-upplevelse, helt enkelt! Fina lilla Helgi.
Vi blev ute ca en timme och Helgi var både svettig och trött efter ridturen. Jobbigt att lyfta på fötterna över ett hygge och att jobba ordentligt i långsam, långsam skritt! Dock tyckte han det var ganska kul när han fick släppa på lite hästkrafter och galoppera. Eftersom han blev svettig fick han bära ylletäcke och skyddande täcke i hagen efteråt.. :)
