Men i morse låg jag vaken och till slut klev jag upp. Var ute hos hästarna redan tio över sex. Skönt att ha tid på sig att gå och njuta. Se på damerna när de tuggar i sig sitt morgonhö, höra de malande käkarna och känna lyckan av att bara få vara just där och då. Lukten av häst och hö. Mysigt som fan, speciellt när gräset är vitt av frost och det knastrar lite när man går i det. Och vovveliten glatt väntar på en utanför hagen.
Att dessutom komma hem och unna sig en stund framför tv:n med frukosten uppdukad framför sig och tända ljus som sprider sitt varma sken i höstmörkret. Vilken härlig morgon. Ren och skär morgonlycka!
