tisdag 23 september 2014

Förkyld

Varit förkyld och ömklig hela helgen och är dessvärre fortfarande det. Morgnarna har varit värst och i morse var inget undantag. Huvudet dunkade och kroppen gjorde ont. Inte kul. Och i morgon är det examination på skolan. Känns som om jag är redo för den även om jag hade önskat att jag var piggare. 

Mådde lite bättre på eftermiddagen idag och kunde inte hålla mig från att pyssla lite med hästarna. Har ju inte ridit eller jobbat med hästarna på fyra dagar! Abstinens hallå!



Började med Dottla och lät Helgi träna på att stå själv i stallet, vilket ogillades mycket. Men det gick bra det med och han lugnade ner sig efter en stund. Dottla var ruskigt rolig att jobba med och jag håller nog på att inse att hon trivs bäst med matte på marken. Fina älskade Dottla, du lär mig att se även när jag är blind. 


Jobbade en kort stund i corallen med löslongering och flyttningar. Hon var lugn och harmonisk men ville ogärna byta varv, oavsett vilket varv hon gick i. Stegrade mycket hellre, hennes favvo-trick! Eftersom hon håller på att sättas igång efter behandlingen i kotorna fram så vill jag inte att hon ska stegra på grund av belastningen men det struntade hon i. Jobbade som sagt bara en kort stund i corallen för sen lät jag henne följa med mig lös ut i vinterhagen. Hon hade repgrimman på hela tiden men arbetades  utan grimskaft nästan hela tiden. Gick upp till den platta delen av hagen och började löslongera, vilket hon tyckte var tråkigt och valde därför att sticka iväg. Gick ikapp henne i skogen och jobbade flyttningar istället, försökte få henne att kliva upp på en stubbe. Hon förstod själva grejen och vad jag ville men behövde lite extra motivation. Därför hämtade jag lite lusern och vips hade hon en jäkla positivitet men jag fick henne inte att kliva upp på stubben. Provade även att sätta på grimskaftet och vara än tydligare med vad jag ville. Vi avslutade när hon kunde ställa upp varje hov på stubben för jag insåg att vi behöver bygga lite träningsmaterial till mig och damen. Och jobba upp bandet mellan oss igen, jag har tappat kontakten lite. Jag har varit för dålig på att lyssna och titta på min häst! 


Jag har knappt jobbat Helgi alls i ren NH-anda men idag fortsatte jag på det spåret även med honom. Är ju inte så krävande för en förkyld kropp... Körde i corallen med honom också och började faktiskt med att knäppa lös honom och köra lite löslongering/join up. Från början var han lite spänd och stressad och kikade mycket utåt. Lite fokus på mig i mitten alltså. Men efter en stund vinklade han in örat mot mig och började lugna ner sig. Efter några få varvbyten kom han på att när jag satt på huk fick han komma in och vila och bli klappad och kliad. Efter en liten stund satte jag fast grimskaftet och började träna på circling-game och på att förstå linan. Att när jag kikade på rumpan och vevade med repet mot rumpan så betydde det inte spring fortare utan vänd bort rumpan och stanna upp. Det tog inte många gånger innan det klickade till och han förstod precis vad jag menade. Mycket tuggande och funderande blev det under passets gång och han var otroligt snabblärd och positiv! Riktigt, riktigt rolig att jobba med. Vi körde också igenom lite flyttningar och följa John. Släppte tillbaka honom till vinterhagen och hämtade Dottla som även nu fick promenera lös ut till hagen. 



Vilken motivationskick jag fick av dagens hästjobb! Jag mår så bra hos mina hästar, hur sjuk jag än är så behöver jag min dos av dom för att må bra. För att inte förlora mig i ömkligheten. Att bara dra in hästdoften i näsan och känna värmen från hästens kropp under handflatan. Den otroliga ärligheten i deras ögon och deras mjuka pussvänliga mular gör mig så lycklig. 


Over and out
//lycklig dunderförkyld hästnörd