Jag och Helgi har inte hoppat på ett bra tag, närmare bestämt 1.5 år. Så med det i åtanke så gick det ju inte så pjåkigt i lördags. Jag hade inte så höga förväntningar eller några speciella mål utan åkte bara iväg för att göra något annat än det vanliga, för att bryta vardagen. Helgi kändes lite väl seg och jag hade svårt att få fram honom ordentligt, jag misstänker att han var trött då han ridits fem dagar på raden (detta blev sjätte). Jag var dessutom obalanserad och som det syns var jag dålig med eftergiften, händerna ville liksom inte följa med fram över hindren. Vi behöver nog några rejäla hopplektioner innan vi kan ta oss igenom en bana på ett bra sätt! Jag kan ju säga att det kändes än sämre än vad ritten faktiskt visar. Eller om jag vänder på det, på filmen ser det inte lika hemskt ut som det kändes. Jag kände mig inte alls följsam och det kändes som om vi red med handbromsen i, ja i vart fall Helgi. Han var beredd att sakta av i varje galoppsprång och blev både lång och flack. Jag hade svårt att titta på nästa hinder och vi fick väl inte in något riktigt flyt i banhoppningen så att säga. Men det var roligt att hoppa och han kan ju faktiskt hoppa riktigt bra om han får rätt hjälp. Filmen visar 50 cm och det var My Hellström som var snäll och filmade oss, vi hoppade även 70 cm men det kom inte med på film. Och den rundan fick vi till några fina språng där han hoppade ordentligt men även den rundan fick vi rivningar på och jag valde att inte rida om någon av rundorna. Jag är ingen hoppryttare som ni ser och det var svårt att hjälpa Helgi på ett bra sätt när jag själv kände mig så ringrostig! Men jag är ändå nöjd över våra små rundor och hoppas kunna åka iväg på fler pay and jumps framöver våren! Det är roligt med variation och det är roligt att utmana sig själv! Och ja, det är hemskt att se sig själv på film men jäklar vad nyttigt det är. Och jäklar vilken utveckling jag ser i min sits och ridning i denna film!
Igår, idag och i morgon blir det vila för pållarna då jag har annat för mig hela dagarna. Känns lite tråkigt då jag har rikligt med ridmotivation i mig nu, inte så mycket att göra åt dock!
Pållarna stod ute i natt men då det blåste så mycket i morse när jag vaknade (och under dagen) tog jag bestlutet att de fick komma in och stå inne under dagen. Dottla vet att numera väntas det mat så fort man kommer in så nu kan jag öppna hagen och båda två springer in i sina boxar. Mumsigt att bli mamma tycker damen!
Bjuder på en bild på bästa donnan!