Tog en tur med sötnöten också, nu ikväll, såklart. Tog på henne bootsen och stack ut. De trillade av. Hmm! De satt jättebra på Trú idag, satt kvar i djupsnön, under traven, ja under hela ridturen satt de på. Men på Dóttla trillar de av efter de första 50 m. Får kolla med Angie och se om det går att ställa om dem lite. När de trillat av fick de hoppa upp på bron hemma medan jag fortsatte ridturen.
Dóttla var allmänt okontaktbar. Hon ville inte lyssna alls. Hon var jättestressad men var ändå som instängd i sig själv. Rätt som det var hoppade hon iväg och drog och rätt som det var stod vi still eller backade.. I nerförsbacken från vårt hus. När vi väl tog oss ut på vägen blev hon sitt "vanliga" stressade jag. Ville fortfarande inte lyssna, var väldigt tittig och spänd. Lite ormigt slingrig. Plötsligt hoppade vi av vägen och ut i djupsnön igen. När jag jobbade oss tillbaka till vägen trampade hon ner i diket och jag trillade av. Hoppade upp igen och fortsatte jobba med henne. Vid "galoppbacken" stack hon i väg i grisepass. Stängde av och gasade. Jag lyckades vända henne, men hon fortsatte försöka dra iväg.åt det nya hållet.. Fick ta tag i henne riktigt ordentligt och äntligen plingade det till och hon började lyssna. När hon skrittat lugnt en bit kortade jag tyglarna, hon blev spänd på en gång men höll ändå en bra skritt, försökte inte spänna till eller dra iväg eller något sådant utan hon skrittade på bra men var som sagt spänd. Som belöning fick hon fatta galopp vilket hon gjorde med glädje. Kände att hon slappnade av riktigt bra, dock var det en väldigt lång och oformad galopp, men ja. Eftersom hela turen varit som den var så "krävde" jag ingenting mer av henne än att hon skulle fortsätta lyssna. När hon sträckt ut uppför den sista biten av backen saktade hon lugnt av till trav, travade en bit och saktade sen av till en lugn skritt. Skönt tänkte jag! Tänkte ta tölt en bit men då spände hon till och drog iväg igen. Det är som svårt att förklara för trots att hon drog och vägrade lyssna så lyssnade hon och saktade av efter en kort bit. Hon är speciell min lilla dam. Hon stressar och stänger av lyssnandet, spänner till halsen. Men ändå känner jag henne innan och utan och vet att jag alltid får stopp på henne. Det var en djävla skittur men jag vet också varför. Jag vet att Therese och Lina som läser här vet att jag hade många funderingar på annat idag och det är mestadels mitt fel att hon inte var på bra humör idag. Jag har varit lite uppe i varv sen i morse och haft huvudet på andra plan, och Dóttla märker så snabbt när jag är orolig/stressad/har mycket att tänka på.
Något jag inte har nämnt är att så fort jag jobbar med Dóttla så jobbar jag lika mycket med mig själv. Med mina tankar, med min kropp, med mig !
Idag har jag varit och är lite nervös, vilket resulterar i att min pålle vill få ner mig på jorden, få fram mig till nuet och sluta oroa mig och fundera så mycket. Hon är min andra halva och jag vet att jag inte borde rida henne när jag har så här mycket i huvudet. Men jag får skylla mig själv samtidigt som jag går från klarhet till klarhet. Hon är min älskade vän oavsett vad hon hittar på, vad hon är på för humör, vad jag är på för humör. Hon fick ner mig på jorden och imorgon väntar ännu en underbar dag tillsammans med min häst!
måndag 27 december 2010
Lilla pussen
Bloggerier
Dottla
Ändrade planer
När jag precis tagit in Trú så ringer telefonen. Min granne Therese (inte samma Therese som brukar vara här och hälsa på!) undrar om hennes systerbarn kunde komma och låna en häst. Ja självklart sa jag och tog in de båda andra kusarna. Det visade sig att både Therses barn och hennes systerdöttrar skulle följa med. Wojjedojje fick det bli då Ester och Saga är ganska små medan systerdöttrarna var i min ålder. Jag valde att följa med dem ut på ridturen. Trú skötte sig jättebra, liksom Wojje. Först red småttingarna på Wojje och sedan fick de två äldre sitta upp, eller ja, de turades ju om. Trú skötte sig jättebra som sagt, det blev lite mental träning då en av ungarna fick åka bob när den andra red. Trú tyckte att snowracern var lite läskig men lyssnade bra i alla fall! Under turen så tränade vi på lite "kommandon", framåt, stanna, trav och sakta av. Hon lyssnade super för det mesta, men ibland ville hon inte trava, då fick jag vara envis och tillslut försökte hon i alla fall och då fick hon mycket beröm. Ibland måste man som ryttare/tränare berömma tanken och inte utförandet av det man ber om! Dock tog hon traven direkt de flesta gångerna, det var bara några gånger då och då hon tyckte att jag var lite "dum" som ville att hon skulle trava. Hon var faktiskt ganska pigg idag! Och det gjorde att jag kunde jobba lite öppna längs vägkanterna. Ber bara om ett steg än så länge, och tanken är att hon ska börja ta för sig med bakbenen för att kunna få till rätt form längre fram.
När det var ca 1 km kvar fick Saga sitta med mig i sadeln. Trú tyckte först det var lite obehagligt med två ryttare, men skötte sig ändå exemplariskt, och efter några minuter var det som om ingenting. 400 metrarna hem fick lilla Saga sitta ensam på Trú så att Trú slapp jobba sista biten. Hon
Så det var Trú och Wojje det. Ja Wojje skrittade ju på lugnt med ungarna på ryggen och var allmänt nöjd över att få komma ut. När det sedan blev en lite större och mer erfaren ryttare som satt upp så kom den där pigga saken fram, han började genast trippa lite och visa att han visst hade energi nu. Att han ville mer än bara skritta. Haha! Vackra lilla sagoprinsen! Antagligen får de äldre låna honom en sväng imorgon också då han bara mår bra av att komma ut och då det dessutom ger mig mer tid med de andra två tokstollarna!
Då är det bara min lilla toka som återstår, men först ska jag låta dem gå ut till balen och äta lite samtidigt som jag är här inne och värmer mig lite....
När det var ca 1 km kvar fick Saga sitta med mig i sadeln. Trú tyckte först det var lite obehagligt med två ryttare, men skötte sig ändå exemplariskt, och efter några minuter var det som om ingenting. 400 metrarna hem fick lilla Saga sitta ensam på Trú så att Trú slapp jobba sista biten. Hon
Så det var Trú och Wojje det. Ja Wojje skrittade ju på lugnt med ungarna på ryggen och var allmänt nöjd över att få komma ut. När det sedan blev en lite större och mer erfaren ryttare som satt upp så kom den där pigga saken fram, han började genast trippa lite och visa att han visst hade energi nu. Att han ville mer än bara skritta. Haha! Vackra lilla sagoprinsen! Antagligen får de äldre låna honom en sväng imorgon också då han bara mår bra av att komma ut och då det dessutom ger mig mer tid med de andra två tokstollarna!
Då är det bara min lilla toka som återstår, men först ska jag låta dem gå ut till balen och äta lite samtidigt som jag är här inne och värmer mig lite....
Bloggerier
Flocken,
Hästbloggerier,
Tru'
Aha aha ahaahaaha
God morgon! Eller i varje fall god dag! Jag ska precis äta lite frukost då jag tog en lång sovmorgon i dag. Klev upp 07.00 och släppte ut pållarna, körde ut dem från balen när jag vaknade igen vid elva. Och nu ska jag äta frulle innan jag sticker ut till stallet. Yaaaaay! Funderar på vad jag ska göra med varje häst. Tror jag tar ut Trú först, släpper henne på ridplanen en sväng för att sedan sitta upp och rida. Vet inte om jag rider ut eller om jag provar rida på ridplanen, jag får helt enkelt känna efter hur Trú känns.
Bloggerier
Hästbloggerier
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)