Tru hopp och kärlek: Varma hälsningar från Lina :D

tisdag 23 november 2010

Varma hälsningar från Lina :D

Hejsan Bellas blogg och hennes läsare! Lina Andersson här som skriver en liten gästblogg :)

I helgen som var så besökte jag Bella och hennes busiga pållar. Så åkte dit på fredagkväll, käkade lite middag och sen satte vi igång att jobba.
Fick rida Dóttla, som ni säkert redan vet är Bellas egna häst. Hon är en väldigt speciell häst måste jag säga. Jag har ridit henne några gånger förut också, men.. ja jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka det. Men det tar tid att lära känna henne liksom, jag känner henne inte än. Hon har sitt egna sätt, och Bella har sitt egna sätt. Jag själv är ganska van vid ridskolehästar, vilket är en helt annan värld. Och för någar år sedan red jag ganska mycket islandshästar, men det var så pass länge sen så har som glömt bort "hur man gör", haha. Jag har ridit på ridskola sedan jag var 5 år gammal, men som sagt så är det helt annorlunda.

Dóttla är en otroligt go' häst, som gärna blir kliad på och myst med. Men hon har ett humör! ;) Och hon är ganska speciell att rida, man måste liksom komma på HUR man ska göra för att få henne att slappna av, och att jobba i form. Ibland får jag till det lite grand, men oftast inte, haha. Övning ger färdighet. Jag tycker det är viktigt att lära känna hästen riktigt, så man vet hur den reagerar i olika situationer och hur man ska rida den på bästa sätt. Och för det krävs såklart att man tillbringar mycket tid med hästen.

Men, åter till i fredags. Vi red ut en ganska kort sväng. Trú är kanske den segaste hästen jag har sett, haha. I alla fall på grusvägen, då hon tar väldigt lång tid på sig, medans Dóttla har en otrolig fart. Så fick jobba lite med att försöka lugna ner henne, vilket inte var jätte lätt. När vi kom till "galoppbacken" så fick jag order om att låta henne galoppera av sig ;). Och att hon verkligen skulle fatta riktig galopp och inte blanda gångarterna, vilket hon tydligen har börjat lite med. Så i början blev det nån blandning ett par steg, men sen tog hon galoppen fint. Så hon fick galoppera så länge hon orkade. Till sist var det som att det gick inge mer, och hon flåsade ganska tungt. Men pigg/stressad som hon är, så trots att hon var alldeles flåsig så var hon ändå jätte alert och fortfarande pigg. Hon fick galoppera lite till, men hon var ändå pigg x) haha. Vi väntade på att Bella och Trú skulle komma ikapp, och sen skrittade vi en bit. Avslutade med att leda hästarna hem. Kan ju tillägga att Trú går aningens fortare på skogsvägarna.

På lördagen så red vi ut en sväng till, lite längre. Fick rida Dóttla igen. Hela turen gick bra, men har som samma problem hela tiden, att det är stressat och lite som hon vill, haha. Vid vissa tillfällen var det något läskigt som inte gick att gå förbi, och då fick unghästen Trú ta täten och visa att det inte alls är farligt. Lite komiskt. Men ja, det var en riktigt mysig tur med fina snölandskap och en del galopper. Efter turen gick vi in på ridplanen. Vi var inte där så länge, men jobbade lite med henne i skritt och försökte få henne att slappna av och söka sig neråt, under direktiv från Bella.

Jag tycker att det är grymt kul att rida och lära känna nya hästar. Men jag är lite så att innan jag lärt känna hästen så vågar jag inte riktigt säga till ordentligt, ifall den gör något "oönskat" liksom. För på något sätt får jag känslan av att det är "pinsamt", när hästens ägare står och kollar på. Jag vet att det låter jättetöntigt, men så är det. Så ibland går det bättre om jag är själv med hästen och får utforska själv. Och jag vet ju själv hur det är om någon annan rider ens häst(eller sköthäst i mitt fall), eller kanske håller på med något annat av ens djur. Man vill liksom gärna säga åt personen vad den ska göra osv. Kanske tycker att personen gör fel. Men samtidigt så lär man sig ju av sina misstag. Och jag och Bella är väldigt bra kompisar, inte direkt så att jag tycker att det är pinsamt på det sättet, men det kan ändå vara lite känsligt. På något sätt vill man ju inte göra något som ägaren inte hade gjort i den situationen. Hoppas att ni förstår hur jag menar :). Men ju mer man lära känna hästen desto bättre är det ju såklart.

Kanske blev en lite flummig text, men kan ju sammanfatta med att jag har haft en trevlig helg hemma hos Bella med henne och hästarna, och att man aldrig blir fullärd när det gäller hästar. Finns alltid något nytt att lära sig. Så jag uppskattar all tid jag får med hästar, för att själv kunna utvecklas. Jag har ju ingen egen häst att utvecklas med på det sättet, men jag kan alltid förbättra mig själv.

Så jag tackar för mig för den här gången, och vill ni läsa mer av mig eller kolla på mina bilder, så kan ni gå in på min blogg: www.linaanderss0n.devote.se

Här kommer lite bilder som jag tog under helgen hos Bella: