Gårdagens äventyr på Levene ridskola

Gosh. Igår var som sagt en härlig träningsdag för mig och Dóttla. Först skulle Bettan rida Bobby för Lisa så jag satte in Dóttla i en box. Efter en stund beslutade jag mig för att rida fram ute i den tomma paddocken och fixade iordning Dóttla. När vi sen skulle ut ur stallet kom Bertil fram, ridskolans get, och ville hälsa på D. Dessutom ställde han sig mitt ivägen. Great! Hur fan flyttar man en get med horn? Mitt i mina funderingar blev liten grå nockad av de där hornen också. Tillslut får vi hjälp av en tjej i stallet som schasar iväg geten och vi kan gå ut. Självklart har geten sprungit runt stallet när vi kommer ut till paddocken och så följde han med in. Men som tur var kröp han ut under staketet och ställde sig och åt gräs. Phuuuu! Dóttla speedar på i skritten inne på ridplanen pga alla hästarna i hagarna runt omkring. Efter en hyfsat kort stund börjar hon slappna av och jag kan börja rida lite mer. Dock tar det inte lång stund innan tre ridande ryttare kommer skrittandes in på uppfarten. Självklart skulle de också nyttja ridplanen. Dóttla är ju inte så van vid andra hästar på ett sådant sätt (att andra nya hästar rids på samma område) så det var klart intressant. Det blev alltså bara att skritta runt igen och försöka hitta ett lugn i pållen. Fungerade riktigt bra ändå! Medan vi skrittade runt där bland de andra tre hästarna red en av dem fram mot mig och frågade om Dóttla var en connemarakorsning.
- eh. Nej, det är en islänning detta.... sa jag.
- jaha, det hade jag aldrig gissat!
Så gick det en stund sedan kom samma kvinna fram.
- Men du, vad fin hon är i kroppen!
- ähum.. Tack! svarade jag.
Efter ytterligare en stund kom hon fram en sista gång och sa:
- Hon är inte så gammal va?
- Nja, 8 år.

De andra ryttarna galopperade och dressyrade runt på banan medan jag och Dóttla bara skrittade runt och mest såg förvirrade ut så jag förstår om vi såg lite oerfarna ut. Men jag vet inte hur jag ska tolka hennes ålderskommentar eller ens hur hon tolkade mitt svar...

när Bettan var klar fick jag komma in i ridhuset. Jag hoppade då av och ledde Dóttla in. Självklart följde geten Bertil efter oss in i ridhuset. He's got a thing for my horsie...

Under lektionen fick jag rida och träna på skritt-tempoväxlingar och bakdelsvändningar. Och jag har nu fått i uppdrag av Lisa att försöka att bara jobba liten grå i skritt och galopp. Då också från skritt till galopp och viceversa. Ska bli kul!

Lisa tycker att Dóttla är en positiv häst som gillar att jobba och att hon har en fin och bra skritt och att hon verkar stark i kroppen (på ett bra muskelärt sätt!) men hon skjuter över mig (ryttaren) på vänster sida. Hon tycker att jag har en mjuk och följsam kropp och en bra sits men att sadeln ger mig en något stolaktig sits och att jag viker mig i sidan när Dóttla skjuter över mig till vänster istället för att räta upp mig. Och som de flesta ryttare som rider mycket ensamma så har jag den där trevliga olaten att sitta och kika ner på hästen och marken istället för att räta upp kroppen och få upp ögonen.

Det var alltså en härligt lärorik lektion trots att Dóttla pinnade på bra mycket mer än förra gången (stressad, men på ett bra sätt). Och det är alltid kul att få creds för min häst och min ridning även om jag är extremt dålig på att bemöta positiv kritik. Men stolt det blir jag, som faan! ;)