söndag 21 november 2010

Pussentussen

Idag skulle Angie ha kommit hit men henne bil ville inte starta. Då tog jag tillfället och tiden i akt och klippte min lilla prinsessa igen. Hemskt var hennes åsikt om denna klippning också! men skillnaden idag var att det tog 1½ timme istället för 3! FRAMSTEG! Och nu var det ca 45 minuters klippning och ca 45 minuters tjorverier. Förra gången var det ca 2 timmars tjorv och 1 timmes klippning, om det ändå inte tog ännu längre tid? Aja, idag stod hon i alla fall still riktigt mycket, det var när jag var klar  med ena sidan som hon började krångla. Stegra, hoppa, flytta sig om vart annat. Men det var bara att vänta ut henne och klippa när hon stod still. Jag gjorde inte en helkroppsklippning denna gång utan klippte som ett tjockt band över mitten på henne, och hela halsen. Blev minst lika fult denna gång men vem bryr sig om det!?

(Kul att pälsen vuxit asmycket på två månader!)




Syns lite dåligt på bilderna men det är i alla fall inte klippt över ryggen och rumpan och inte benen, men  magen och halsen är det.

Efter klippningen tog jag ut och longerade min lilla lillskit. Ca 30 min på ridplan i x antal försök att hitta en avslappnad trav. Mot slutet började hon söka sig lite neråt och visa en lugnare och mer avslappnad trav så då avslutade jag och jobbade lite löst PNH hem. Hon hade ju tömkörningsgjord, tömmar och träns på sig men jag höll alltså inte i henne utan vi jobbade fritt hem, lite följa efter mig, stanna, backa, flytta rumpan, flytta framdelen osv. Gick superbra! Pigga lilla galenpannan min <3

7 kommentarer:

  1. Själv får man använda brems för att kunna klippa min lillskit. Och vara minst två personer för att kunna hålla i henne. hahaha :)

    SvaraRadera
  2. på Island klippte man bara ett band överst i halsen ca 2 dm brett längsmed hela mankammen såg asfult ut! vet inte om det funkande för det var inte på någon av "mina" hästar.
    Annasrs så klippte jag assa som du gjort nu och det krävdes 4 pers en som stog med pisk på var sin sida en som höll hästen en som klippte... Dóttla kanske brås på sin mor.... tyvärr...

    SvaraRadera
  3. Sv Tanja: Haha jag har ju inte de resurserna så det är bara att vara tålmodig och jobba fram lite mer tolerans från hennes sida :) Jag vill kunna hantera min häst helt själv i alla situationer, vilket jag kan, men det kräver ju extremt tålamod och tid och ork! Haha, och dessutom frånvaron av de andra personerna x) Annars hade jag nog gjort som du nu från början även om mitt mål är att få en lugn häst i slutändan... ;)

    Sv Therese: HAHAHAHAHAHAHA fan vad fult!
    Ähum, som sagt Dottla är som sin mor i bråkandet men en helt annan i psyket. Skulle fyra personer stått och hållt henne kanske det skulle ha fungerat men med pisk hade det bara blivit värre. Min lilla dam ger sig ju inte om man blir arg/bråkar tillbaka utan då blir hon som mer bråkig. Jag menar; verkningarna! Haha

    SvaraRadera
  4. Dóttla är inte som andra hästar! jag mins verkningarna tydligt!

    SvaraRadera
  5. Jag tror hon kommer lugna sig med åren Tumi var galen när han var yngre. Han står alltid lös i gången och står blixtstilla även när man klipper. Snällhäst! Men kólga är en helt annan femma. Hon har vart nära på att skada oss och sig själv flera gånger. Veterinären tyckte att vi skulle ge henne lugnande varje gång, men då lär hon sig aldrig. Brems var betydligt bättre. Sen tror jag hon har något spök i generna haha.

    SvaraRadera
  6. Sv till Tanja:

    Alltså det är så svårt att försöka förklara Dottla. Hon är liksom inte riktigt som alla andra hästar, precis som att Kolga inte verkar vara det :) Jag hoppas och vill anta att hon lugnar sig med åren men det är inte riktigt så enkelt. Skulle jag inte träna med klippmaskinen på ett år så skulle hon bli helt galen så fort jag tar fram den, medan om jag tränar lite i taget lite nu och då så lugnar hon sig. Men efter ett år så flyger hon i taket. Men eftersom jag känt Dottla sedan hon var föl och ägt henne sen hon var 9 månader eller något sådant så vet jag hur jag ska hantera situationerna som uppstår någorlunda bra. Hon har sprungit över folk, hon har slitit sig och dragit iväg med folk för att de inte hanterat henne på rätt sätt. (de har helt enkelt inte läst instruktioner eller antagit att hon varit en normal häst). Hon skiter i folk rent allmänt om man inte säger åt henne, och hon river hagar som om det vore en barnlek. Som tur är verkar hon ha lugnat ner sig på hagrymningen nu men ibland slår det till. Hennes mamma och hennes pappa har samma mamma. Hennes mormor är alltså hennes farmor också. Och Assa och Nattfari är två hästar som inte borde ha fått föl tillsammanns, men de fick de. Haha, jag kan skriva en hel novell om min häst, vilket det här börjar likna, men det jag tänkte komma till är att jag tror att du har rätt med spöken i generna, även på min häst! Men träning ger resultat :) Så forsätt träna med Kolga och stå på dig mot henne! Du kommer nog komma på hur hon fungerar snart, men det tar ju tid. Jag har ju ändå haft det ganska enkelt i och med att jag haft Dottla sen hon var liten!

    SvaraRadera
  7. Sv: Therese:

    Det är så otroligt skönt att Angie klev in i mitt liv. Att Dottla ÄNTLIGEN accepterar verkningarna och har fått så otroligt fina fossingar! Underbart att hitta någon som fungerar med ens hästar och som verkar bra! ;D

    SvaraRadera