God morgon. Var lite trött och seg på att kliva upp idag, men oj vad gott det är att få andas in dagen ordentligt och mjukt sträcka på sina något stela lemmar! Blev en kort morgonyoga, men så värt det. Har jag ork över ikväll så blir det kanske en kort en innan läggdags också!
Igår hade jag, barnen och Eric en superbra dag i Gräftåvallen hos momma. Vi åkte slalom, drack varm Oboy och bastade. Och solen gjorde entré och gav oss en härlig vinterdag.
Idag åker barnen till pappa sin och som vanligt är det en liten dyster känsla i mig. Men om en vecka är dom hos mig igen. Mina små glädjespridare! Så. Idag blir det städdag och stallkväll. Ser framemot att jobba lite med Almur ikväll och att få snusa in hästdoften åter igen. Njuter verkligen av årstiden nu, mycket snö och så fina dagar när solen tittar fram, älskar det!
Ibland vill jag bara skriva. Rensa ut mina tankar. Eller egentligen mina känslor. Känslor är inte logiska, de kommer och går och skapar ibland onödigt mycket ståhej i sin väg. Jag försöker städa ut och jag ser att jag har kommit långt. Oerhört långt i min process som handlar om att hantera och bearbeta i den för mig stora livsförändringen som skett. Jag mår bättre och bättre för varje dag som går, mina känslor blir stabilare. Det går längre tid mellan mina "sorgeperioder" när känslorna blir stora som berg eller djupa dalar. De är färre och är mycket "grundare" nu. Det går snabbare och snabbare att arbeta mig ur dem. Men jag längtar tills den här känslomässiga stressen har lagt sig helt, när mina känslor inte triggas igång längre. Som jag längtar.
Något som hjälper mig med mitt mående är att köra yoga. Gärna dagligen, men nu när jag jobbar heltid igen blir det ofta något avbrott då och då. Men när jag gör det så mår jag väldigt bra. Det hjälper mig att varva ner och andas. Att ta en stund för mig. Nu ikväll körde jag det här passet, efter att grabbarna somnat. Så himla skönt.
Ibland är det så lite som behövs, för att göra mig glad och nöjd. Och framförallt; LUGN. Jag har börjat hitta den där glädjen igen. Glädjen och det fina med livet. Mina känslor drar fortfarande i mig och är jag stressad blir jag mycket mer instängd i mig själv, det är som att jag fastnar i tankarna och känslorna. Men dom fina stunderna är längre än de jobbiga, jag känner mig mer och mer glad. Jag känner mig mer hel, ibland får jag fortfarande den där känslan av att mina känslor ligger utanför kroppen. Men även det har börjat ge med sig.
Idag har jag haft en superfin dag med barnen. Vi hade en mysig sovmorgon, en lugn förmiddag hemma innan vi vandrade ner till badhusparken där vi grillade korv och lekte på isen och i den uppbyggda snöborgen. Vi blev ute i några timmar så eftermiddagen spenderades inomhus med en hel del pussel. Vi la alla grabbarnas pussel. Och vi fick en riktigt fin pusselstund där Otto och Axel verkligen hjälptes åt. De var dock bestämda med att mamman fick minsann hålla sin händer i styr och inte lägga sig i deras pussel. Jag fick snällt sitta och titta på och guida på håll. Sen körde vi disco och försök till träning, vilket dog ut rätt snabbt...
Dagen idag ska jag spara i min mentala minneskorg. Det har varit en superbra dag med många fina stunder. I morgon är en ny dag, med nya utmaningar och äventyr. God natt!
