tisdag 20 oktober 2020

Narnia

Äntligen, i natt sov jag riktigt gott. Första gången på riktigt länge. Jag hämtade ut insomningstabletter igår och fick ta en innan jag la mig. Och sen sov jag. Så himla skönt att vakna i morse och känna att jag faktiskt sovit bra. 6.5 timmar utan oroligheter eller uppvak. 

Idag har kroppen varit lugn. Virrvarret i huvudet har hållit sig tyst och stilla. Det känns nästan konstigt att kroppen inte gått på högvarv, inte varvat upp. Ingen ångest, ingen oro. Hallå, vart tog ni vägen? En månad har ni hållit mig sällskap dagligen, gjort mitt liv så trassligt, så jobbigt och så svårt. Och nu, nu är ni bara borta? Från en dag till en annan? Det är en konstig känsla.

Jag känner mig bakis idag, ni vet, trött och sugen på onyttigheter typ. Senaste veckans sömnbrist och kroppsliga stress tar ut sin rätt. Men det är skönt. Så himla skönt att kroppen är lugn och trött och sötsugen. Det gör mig glad på något vis.

Otto är fortsatt tussig så han kom till mig i morse då jag är ledig idag. Vi har haft tvättdag så vi har hängt en del i tvättstugan idag. 9 maskiner med tvätt fick vi till. Woops! Och så passade vi på att ta tag i "förrådet", vi hjälptes åt att packa upp de sista flyttlådorna och jag kunde organisera upp kaoset där inne. Ja, jag skriver vi för Otto hjälpte ju till på sitt vis. Han packade ut allt. Över hela lägenheten... Men inte ens det triggade igång stressen eller lockade fram några obehagliga känslor. 

Otto slocknade vid 13.30 och sov i fyra timmar. Jag tog och vilade en timme där på eftermiddagen också. Det var så skönt att få sova en stund, utan att behöva lugna ner kroppen eller behöva lyssna på ljudbok för att somna.  Så skönt. 

Jag, Otto och Ailo tog en superhärlig promenad nu ikväll. Snön faller ner där ute, och det kändes som att promenera i Narnia. Jag älskar den känslan. När det känns magiskt. Och jag gick där och log, kände att jag äntligen är mig själv igen. Welcome back Me, myself and I. I have missed you so much!



Såklart vet jag att jag förmodligen kommer få fler obekväma känslor, att ångesten och oron inte är helt bortblåsta. Men samtalet jag hade häromdagen hade en stor påverkan i det här. Det känns så himla skönt att en stor del av mitt känslomässiga bagage kunde packas ut, sorteras upp och packas in igen, bearbetat och hanterat. Ungefär så känns det. Så det känner jag mig väldigt glad och tacksam över. 

Så, idag har det varit en bra dag. Jag hoppas morgondagen blir lika bra. Då blir det vabb och häng med Otto hela dagen. Får se vad vi hittar på, vi hjälps nog åt att städa... 

Nä, nu tänker jag unna mig att göra kväll. Så god natt! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar