Dagarna som gått

I söndags tog jag ju med Dotten till Therese i Ångsta. Lastade på henne själv vilket gick mycket bättre än jag trodde! Vi stannade och nosade vid lemmen sen klev hon rakt in och det var bara för mig att stänga transporten, förvånad men glad matte!

Sara (Therese storasyster) var hos Therese när jag kom, roligt att hinna träffa henne innan hon for tillbaka norrut. Jag och Therese tog in våra pållar och gjorde iordning dom, sen bar det av. Vi red iväg till Tandsbyn. Dottla skötte sig bra, visade Therese sin lugna sida! Hehe. Men efter ett tag kom vanliga, pigga Dottla fram. Lite trött efter turen i lördags tror jag. Ridturen gick bra iaf, vi töltade och galopperade en del. Och passade för Dottlas del. Just nu finns inte traven. Hmm. Får jobba lite med det... Och Ailo följde ju med så hon fick rejsa ordentligt när pållarna sprang. Roligt tycker Ailo som tar i utav bara faan!

Igår tog jag ut Sonja på en ganska rejäl tur. Vi red in i skogen bakom huset och kom ut i Oviken, typ. En bit in på Åbbåsvägen. Hon var väldigt pigg och glad och tyckte det var kul att komma ut och lufsa lite. Men hon blev nog lite less när vi skulle hitta tillbaka till gården, genom skogen. Suck matte! Vad fan håller vi på med...!? Ska vi verkligen gå igenom här? Är det så klokt? Jaja, vi går väl.

Lugna fina kloka Sonja. Gjorde mig ganska glatt överraskad på turen också! Vi träffade på ett gäng som var ute och red, vi red åt ena hållet och de åt andra. Jag trodde Sonja skulle börja gnägga och stressa lite när de ridit förbi, jag trodde hon skulle vilja följa med dem. Men icke. Inte en min. Dottla hade börjat skrika och tyckt att vi skulle ha följt med dem, men Sonja bara lunkade på. Glad överraskning!

Och när vi kom hem igen fick tant S stå i boxen och mumsa lite hö medan jag tog och tömkörde Dottla lite i paddocken. Ett kort och lugnt skrittarbete efter helgens båda turer tyckte jag var en bra idé. Jag tror Dottla tyckte det också, hon frustade i alla fall gott efter några minuter.