Today I made my horse proud, I ran 10 km all by my self, with my own legs, with out her. HA!
Det tog bara 1 timme och 8 minuter. Det gick faktiskt lättare än jag trodde, även om jag inte håller något högre tempo än så länge. Jag trodde jag skulle vara halvt död efter 7 km men icke. Det gick faktiskt bra! Jag som aldrig varit ett fan av att springa, jag som knappt orkat ta mig runt 5 km har nu joggat milen. Känns grymt faktiskt! Att jag dessutom gjorde det i motvind och lätt regn halva vägen (sista 5 kilometrarna!) gör ju inte saken sämre. Så himla stolt över mig själv! För någon av er andra så kanske det inte ens är en fis i rymden men för mig är detta stort. Det kändes så himla bra att klara av detta, att jag faktiskt sprang HELA vägen utan att stanna en endaste gång eller gå en liten bit. Min första mil avklarad. Gött!
Life is good.
Nu ska jag ut och motionera pållen, see ya!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar