tik tok

Tog ut D för lite arbete för hand, gick inte så bra alls. Hon var spänd och ville inte slappna av för fem öre, inte ens försöka förstå vad jag bad om. Men det blåser ju här så det kanske inte var så konstigt att hon var lite spänd. Vi promenerade och jobbade längs tiominutersrundan. När vi kom in i skogen så hoppade jag upp  för att se om det gick att få någon kontakt från ryggen. Fungerade inte heller så bra så jag tog in henne på ridplan och avslutade med lite löshoppning. Det gick faktiskt bättre och hon hoppade på bra. Höjde upp och lät henne hoppa två tre språng på de högsta tunnorna som ligger på ca 1-1.10 m (tror jag, kan vara lägre, de är lite över höften på mig). Såg fint ut, dock har hon inte världens bästa teknik på högre höjder men med lite övning kommer det nog också. Ledde hem henne och släppte ut pållarna igen.

Chefen står inne. Dóttla går som vanligt naken medan Wojje får ha på sig ylletäcke och ett stalltäcke för att hålla sig varm. Han verkar ännu aningens bättre idag och jag är säker på att det inte bara är önsketänkande. Han använder hoven mer, är knappt varm i hovarna, dock är han något varm och mosig över senan vilket han inte varit innan men eftersom han ser piggare ut och visar sig något bättre så tror jag inte att det är något problem. Snarare en effekt av det onda, än att det onda sitter i senan, han reagerar inte när man känner och trycker på senan.

Min fina kisse har fortfarande inte dykt upp. Det känns otroligt tungt och jobbigt. Ett hål i hjärtat. Min vackra gosiga lilla prins. Min fina oranga katt. Mitt lejon, min räddare i nöd eller i alla fall tröstaren i nöd. Mysiga, gosiga, underbara, fina, goa kissemiss. Kom hem!