Igår pratade jag med Trús ägare och det beslutades att hon åker hem nu på onsdag redan. Det känns lite tråkigt att hon ska åka redan nu men jag vet att hon väntas en redig vila och en trevlig hästkompis när hon trampar upp på transporten, och ett bra hem! Det känns tråkigt just för att vi har lärt känna varandra och hon är en trevlig häst, men samtidigt känns det skönt. Det ger mig mer tid, mer tid att tillbringa med Ailo och med Dóttla, och mer tid till att verkligen skriva klart och fixa ett bra avslut på projektarbetet. Det är ju som inte bara att rida in hästen "som projektarbete" utan det är otroligt mycket skrivarbeten som också måste göras, tex ska loggboken skrivas klart och lämnas in, en rapport ska skrivas, en redovisning ska skrivas och genomföras två gånger och jag tror det är något mer som också ska skrivas eller göras innan det hela är färdigt.
Här kommer en liten film med bilder från året hon stått här. Hon har ganska precis stått ett år hos mig! galet, tiden går fort.....
Haha knappt några ridbilder eller så, men jag har ju inte haft ut någon fotograf som fotat oss! ;)
vad tråkigt :(. Men Dóttla blir nog glad att få vara häst nr1. Man får se det fördelarna så blir inte förlusten så jobbig:)
SvaraRaderaJa precis! Känns ganska skönt att få tid till henne igen. Det tog mer tid än jag trodde från början. Liksom. :)
SvaraRadera