Yaaaay.
Idag fick lilla Linnea sitta upp på Trú medan jag promenerade bredvid, vilket gick riktigt bra. Båda två är ju unga men det var riktigt bra träning för bägge två. Trú fick bära en lättare person på ryggen och dessutom bära en annan ryttare för första gången och Linnea fick känna på lite unghästridning. Vi tog tio-minutersrundan nere hos Maggan och Lasse, och det var inga problem. Enda gången Trú "tjorvade" idag var när vi skulle svänga av vägen in mot skogen, då ville hon vända. Efter kanske 5 minuters övertalning från Linneas sida och lite rejäl coachning från min sida så fortsatte Trú att gå efter önskad väg. För mig är det viktigt att andra människor också ska kunna rida Trú och inte bara jag. Hon ska vara lika lugn när jag rider som när någon annan, även om jag måste coacha människan som sitter upp genom första ridturen.
Linnea fick också känna på ett litet bocksprång när hon bad Trú att ta traven men eftersom Trús bocksprång är som ett riktigt stort galoppsprång i slow motion så satt hon kvar bra i sadeln. Efter ridturen blev det en promenad runt Kristofferssonrundan för Trú och Dottla. Eftersom det är ett tag sedan Dottla fick komma ut så var hon riktigt pigg. Hon trampade på ordentligt så lilla Trú fick skynda ikapp då och då. Linnea fick ont i foten efter en stund så då fick hon sitta upp på Dottla, dock var Dottla så pigg att Linnea fick sitta av efter en kort sträcka. När vi svängde in på vägen hemåt ja då var det bara till att släppa Dottla som löshäst. Då hon var så sjukt pigg så drog hon iväg i full kareta längs galoppbacken, alldeles själv. Jag och Linnea lugnade ner Trú som kände sig ensam och orolig, och skrittade en liten bit innan jag slängde upp Linnea som fortfarande hade ont i foten. Trú skötte sig otroligt bra trots att mina galna pålle sprang runt som en tok och tyckte det var skitkul att få komma ut. Trú är en unghäst och hon blev lite på av att Dottla sprang lös men ändå skötte hon sig super. Skrittade och travade lite granna med Linnea på ryggen och denna gång utan minsta lilla bocksprång, dock gjorde hon sina fina framdelslyftningar när hon ville trava, vilket kan kännas som ett litet hopp. Jag vet inte riktigt vad det är hon gör men hon liksom påbörjar spansktrav med ena benet. Sparkar upp och ut med det samtidigt som resten av framdelen lyfts upp några centimeter från marken. Aja, hon har i alla fall ett helt otroligt lynne, är en av de lugnaste hästar jag träffat på och dessutom en av de mest lättlärda hästar. Det är sjukt roligt att se vilka framsteg hon gör och har gjort varje gång jag arbetar med henne.
Såklart fick Linnea hoppa av och leda Trú sista biten hem under båda turerna, som belöning för det fina arbete hon gjorde! Både Dottla och Trú frustade ljudligt under turens/tturernas gång. :)
Imorgon är sista dagen för Dottlas arbetsvila! :D Yaaaaaa, längtar till att börja arbeta med henne. Jag har så sjukt mycket inspiration!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar