onsdag 21 december 2011
bloggtorka/pause
Har inte känt någon som helst glädje i att skriva i bloggen på sistone. Återupptar bloggandet när motivationen är bättre! ;)
fredag 16 december 2011
a lot to do
veckan har försvunnit snabbt. Jag har haft fullt upp med jobben och djuren. Gosh! Ska bli skönt att komma hem och hälsa på igen! På måndag bär det av mot Börön....
torsdag 8 december 2011
Änglavakt
olyckan är snabbt framme och igår kunde jag ha förlorat min älskade Ailo. Men hon mår bra, hon klarade sig utan större men och allt gick bra.
Jag jobbade ju både på Stadt och på City Gross igår, vilket gjorde att Ailo fick vara hemma ensam väldigt länge. Jag åkte självklart hem emellan passen och rastade henne, men för säkerhetsskull bad jag Lotta ta ut henne en sväng. Sagt och gjort tog Lotta ut Ailo på gården, lät henne vara med i stallet medan de fixade och donade. Som vanligt fick hon springa lös då hon inte springer i från gården. Isabella lekte en sväng med Ailo också, hoppade lite hinder och så på baksidan om stallet. Men så fick Lotta åka till akuten med Otto, och när hon kom tillbaka var Isabella och Ailo på framsidan. Inget konstigt med det. Men så börjar Ailo röra sig ner mot vägen och Isabella tror att hon bara ska gå och kissa. Men Vovveliten hade fått syn på Emma som red Sorti i sommarhagen och trodde antagligen att det var jag som red. Hon sprang alltså ut på vägen, men hamnade mellan hagarna. Hon är ju rädd för trådarna och sprang alltså på vägen. Isabella började ropa och locka på henne, Lotta började också ropa på henne, och Emma som satt på Sorti likaså. Ingen vet varför men ingen fick någon riktig kontakt med Ailo som valsade runt på vägen. Klockan var cirkus 18 och alltså både mörkt och halt. Det kom två bilar körandes, den första såg Ailo. Den stannade och satte igång varningsblinkers, men den andra förstod inte varför den första stannade och fortsatte förbi. Då fick den syn på Ailo och la sig på bromsen, men det var svinhalt och bilen gled. En chockad Ailo sprang tillbaka upp på gården och var både stressad och okontaktbar. Tillslut fick de in henne i stallet där de gick igenom henne grundligt och kunde lugna ner henne. Ailo klarade sig undan med ett litet skrapsår på ena bakbenet.
När jag kom hem vid tio-tiden var det en glad hund som inte visade några tecken på stress eller liknande som mötte mig. Jag hade aldrig kunnat gissa att jag varit nära på att förlora min älskade tjej några timmar tidigare om inte Lotta kommit ut och berättat om händelsen. Ailo var nämligen lika matglad som vanligt, drack sitt vatten normalt, kissade som hon brukar och var allmänt positiv när jag kom hem. Hon var dessutom ohalt och hoppade runt som en glad liten Vovveliten brukar göra.
Självklart fattade inte mitt huvud och min kropp innebörden av Lottas berättelse förrän en timme senare. Jag såg ju min hund och hon var glad och mådde bra. Men sen kom klumpen i magen och tårarna. Nej usch och fy! Jag är så otroligt glad över att jag får ha min fina tjej hos mig, att inget allvarligare hände och att jag har så bra människor runt omkring mig som fixar svåra situationer som dessa! Tack för att ni tog hand om Ailo, och tack för att alla ni andra runt omkring mig är så fantastiskt förstående och underbara!
Idag mår Ailo fortfarande lika bra. Så jag tror att faran för inre blödningar osv är över. Hon har inte varit svullen eller så heller kanske jag bör tillägga.
Så pussa en extra gång på era älskade, och tänk på att olyckan snabbt är framme!
Jag jobbade ju både på Stadt och på City Gross igår, vilket gjorde att Ailo fick vara hemma ensam väldigt länge. Jag åkte självklart hem emellan passen och rastade henne, men för säkerhetsskull bad jag Lotta ta ut henne en sväng. Sagt och gjort tog Lotta ut Ailo på gården, lät henne vara med i stallet medan de fixade och donade. Som vanligt fick hon springa lös då hon inte springer i från gården. Isabella lekte en sväng med Ailo också, hoppade lite hinder och så på baksidan om stallet. Men så fick Lotta åka till akuten med Otto, och när hon kom tillbaka var Isabella och Ailo på framsidan. Inget konstigt med det. Men så börjar Ailo röra sig ner mot vägen och Isabella tror att hon bara ska gå och kissa. Men Vovveliten hade fått syn på Emma som red Sorti i sommarhagen och trodde antagligen att det var jag som red. Hon sprang alltså ut på vägen, men hamnade mellan hagarna. Hon är ju rädd för trådarna och sprang alltså på vägen. Isabella började ropa och locka på henne, Lotta började också ropa på henne, och Emma som satt på Sorti likaså. Ingen vet varför men ingen fick någon riktig kontakt med Ailo som valsade runt på vägen. Klockan var cirkus 18 och alltså både mörkt och halt. Det kom två bilar körandes, den första såg Ailo. Den stannade och satte igång varningsblinkers, men den andra förstod inte varför den första stannade och fortsatte förbi. Då fick den syn på Ailo och la sig på bromsen, men det var svinhalt och bilen gled. En chockad Ailo sprang tillbaka upp på gården och var både stressad och okontaktbar. Tillslut fick de in henne i stallet där de gick igenom henne grundligt och kunde lugna ner henne. Ailo klarade sig undan med ett litet skrapsår på ena bakbenet.
När jag kom hem vid tio-tiden var det en glad hund som inte visade några tecken på stress eller liknande som mötte mig. Jag hade aldrig kunnat gissa att jag varit nära på att förlora min älskade tjej några timmar tidigare om inte Lotta kommit ut och berättat om händelsen. Ailo var nämligen lika matglad som vanligt, drack sitt vatten normalt, kissade som hon brukar och var allmänt positiv när jag kom hem. Hon var dessutom ohalt och hoppade runt som en glad liten Vovveliten brukar göra.
Självklart fattade inte mitt huvud och min kropp innebörden av Lottas berättelse förrän en timme senare. Jag såg ju min hund och hon var glad och mådde bra. Men sen kom klumpen i magen och tårarna. Nej usch och fy! Jag är så otroligt glad över att jag får ha min fina tjej hos mig, att inget allvarligare hände och att jag har så bra människor runt omkring mig som fixar svåra situationer som dessa! Tack för att ni tog hand om Ailo, och tack för att alla ni andra runt omkring mig är så fantastiskt förstående och underbara!
Idag mår Ailo fortfarande lika bra. Så jag tror att faran för inre blödningar osv är över. Hon har inte varit svullen eller så heller kanske jag bör tillägga.
Så pussa en extra gång på era älskade, och tänk på att olyckan snabbt är framme!
måndag 5 december 2011
tidig kväll
Ikväll blir en tidig kväll då jag måste kliva upp tidigt i morgon bitti för att åka iväg till nya jobbet; City Gross! Ska bli sjukt roligt! Kommer dock vara halvt död då jag misstänker att träningsvärken efter gårdagens muskelpass lär vara hård imorgon bitti. Idag har den faktiskt hållit sig skonsam. Har haft en lugn dag idag, med en lång och lite kall ridtur. Jag tog och provade rida ut på Sorti och så red Isabella på sin Gledi. Gick bra, Sorti var lite spänd från början och blev rädd för reflexländtäcket när jag satt upp. Det blev några volter i galopp och trav innan hann coolade ner sig och blev lugn. Annars var det inga som helst problem allt gick superbra. Fast Isabella lurade ut mig på en längre tur så det blev lite kallt när vinden tog i. Men vi hälsade ialla fall på "mormor" och fick smaka på lite gosaker som hon bakat, mumsigt värre! När vi kom tillbaka började Ailo frysa då det var minusgrader ute hela dagen(!) vilket det aldrig varit hittills. Gött, då kommer nog snön snart!? Hoppas, hoppas! Ailo fick i alla fall på sig sitt nya täcke och tyckte det var riktigt skönt. Sen fick vi besök, Lotta har fått en till medryttare. Verkar vara en väldigt trevlig människa som jag kommer trivas superbra med. Kul!
Så nu ska jag nog bara mysa med Ailo och sova.. Se ya!
Pussen! <3
Så nu ska jag nog bara mysa med Ailo och sova.. Se ya!
Pussen! <3
söndag 4 december 2011
din lilla knupp
snuttis vill bara sitta i knät, gosfisen!
Sov till tolv idag, välbehövligt, låg kvar och drog mig i sängen till ett typ. Hehe. (Med undantag för hästutsläpp och Ailopinkisar). Ikväll blir det träning här i Örslösa, Bettan och Jenny kommer också att vara med. Härligt! Känner mig dock inte jättepepp efter den långa gårdagen (uppe sen sju.......) men det känns skönt att börja komma igång på riktigt! Har dock fuskat med springningen senaste, FY PÅ MIG! Usch, måste verkligen komma igång nu!
Nu ska jag ut och promenixa med Ailo, mocka stallet och förhoppningsvis ta mig ut en sväng med Dôttla innan inspirationen och motivationen dör! ;)
Puss och hej, leverpastej!
Sov till tolv idag, välbehövligt, låg kvar och drog mig i sängen till ett typ. Hehe. (Med undantag för hästutsläpp och Ailopinkisar). Ikväll blir det träning här i Örslösa, Bettan och Jenny kommer också att vara med. Härligt! Känner mig dock inte jättepepp efter den långa gårdagen (uppe sen sju.......) men det känns skönt att börja komma igång på riktigt! Har dock fuskat med springningen senaste, FY PÅ MIG! Usch, måste verkligen komma igång nu!
Nu ska jag ut och promenixa med Ailo, mocka stallet och förhoppningsvis ta mig ut en sväng med Dôttla innan inspirationen och motivationen dör! ;)
Puss och hej, leverpastej!
fredag 2 december 2011
- Mocka check
- Rida ut med Raudi och motionera Ailo samtidigt check
- Rida Sorti check
- Rida Attli check
- Verka Dottla check
Jobba med Dottla (vet ej vad än)Åka till stan och lämna tillbaka ljudboken, låna en ny plus kanske en bok.
Dôttla får sitt första pass efter vilan på söndag istället, hoppas jag. För i morgon är det dubbelpass i arbete som gäller. Först städa några timmar på Stadt och sen på kvällen jobba på Harrys. Skoj! Får åka hem och vila i mellan passen... Nu ska jag plocka in lilla sagoprinsessan, sen ska jag och Ailo kramas lite innan vi somnar!
Pussen!
p for plans
- Mocka
- Rida ut med Raudi och motionera Ailo samtidigt
- Rida Sorti
- Rida Attli
- Verka Dottla
- Jobba med Dottla (vet ej vad än)
- Åka till stan och lämna tillbaka ljudboken, låna en ny plus kanske en bok.
see ya later!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)